Den storväxte mannen i slokhatt och stålgrått vildmansskägg kliver upp i talarstolen och spänner ögonen i den mångtusenhövdade publiken.

Jublet stiger. Armar höjs, nävar knyts, Jämtlandsflaggor vajar och extasen är så gott som omedelbar.
Republikens Jamtlands president Ewert Ljusberg håller sitt årliga "state of the union"-tal under Storsjöyran.

För utomstående betraktare utgör förmodligen president Ewert Ljusbergs tal på Storsjöyran själva sinnebilden för Republiken Jamtland: jubel och busvisslingar, vajande flaggor och en extatiskt uppeldad folkmassa som blint skanderar hejaramsor om det egna landskapets förträfflighet. Detta - till på köpet - parat med en ganska bufflig, i enstaka fall, handgriplig intolerans mot omvärlden, personifierad av den lede "storsvensken."

Men stämmer bilden? Svaret måste bli ett rungande "nja". En viss avoghet mot sörlänningar, EU-företrädare och inte minst Sundsvallsbor har visst förekommit genom åren - det vore fegt att förneka - men granskar man själv presidenttalen under senare nittiotalet finner man ett flertal tydliga markeringar mot både förtryck, främlingsfientlighet och krigshets.

Bara ett exempel: så sent som -96 hälsade president Ljusberg de "inspirerande invandrarna" välkomna till Republiken samt "alla andra som kommit från andra delar av planeten och blivit jamtar i själen." Ett tal som f.ö avslutades med ett eftertryckligt: "För humanismen! För livets goda! För detta vårt Jamtland och detta vårt godmodiga folk som lever i fred och samklang med vår omvärld."

Nittonhundraåttiotre avslutades i och för sig samma tal - då med den oförvägne Moltas Eriksson bakom mikrofonen - med ett olycksbådande: "Jamtland eller döden! Vi ska segra! Jamtar, resen eder som furor över det övriga småbuskaget ".

Republiken förr...

Den historiska bakgrunden till detta svavelosande stridsrop är lika lång som komplicerad men i botten ligger det faktum att Jämtland fram till 1178 faktiskt var en självständig region,innan norska myndigheter med våld tvingade in landskapet under  unionsflagg. Under de efterföljande århundradena böljade sen kampen kring det resursrika landskapet fram och tillbaka för att 1645 avslutas med att  svenskarna officiellt återtog styret i och med freden i Brömsebro.

Nittonhundrasextiotre, drygt tusen år efter det första alltinget på Frösön, väcktes så Republikidén till liv igen. Det hela började med att regissören, konstnären, skådespelaren och framför allt hemmasonen Yngwe Gamlin ställde sig i spetsen för en stor sommarfest kallad "Storsjöyran" för att bl.a dra in pengar till en konstfrusen isbana(!). I inledningsskedet intog själva Republiken en ganska blygsam roll för att bara några år senare, 1967 närmare bestämt, tas till heder i kampen mot "storsvensken" och utsugningen av de jämtländska naturtillgångarna - samt vad man lokalt uppfattade som uppnäst nonchalans från de styrande myndigheterna i huvudstaden när det gällde att säkra jobben och den sociala tryggheten i regionen Jämtland/ Härjedalen.


National Geografhics kartläggning av regioner
med egen regional identitet och kultur.

...och Republiken nu

Att utropa en republik mitt i en monarki kanske kan tyckas aningen övermaga. Vissa tycker kanske till och med att det vilar ett löjets skimmer över hela idÈn, men för den som orkar höja blicken över  det endimensionella flaggviftandet så framträder snart en mer nyanserad bild; en stundtals rörande stolthet över det stora, tysta, oändligt vackra landskapet som trots sin inbjudande skönhet genom århundradena varit både hårt och oresonligt mot den som inte beväpnat sig med tålamod och uppfinningsrikedom. Att som Jamt ha sina rötter och sitt ursprung i generationers strävande på fattiga åkerjordar, i kalla granskogar, i meterdjup snö föranleder en viss stolthet. En stolthet som måste få ta sig ordentliga (positiva) uttryck när den torra statistiken talar om arbetslöshet och avfolkning och makthavarna lägger pannan i trötta veck så fort regionen ens förs på tal.

Den negativa bilden av
Republiken Jamtland

På senare år har konceptet Republiken Jamtland ändå kommit att klinga falskt i vissa människors öron, och med tanke på vad lokalpatriotism i sina osundaste former kan ställa till med ‚ och har ställt i bl.a Afrika, Ryssland och forna Jugoslavien bara under nittiotalet ‚ så är det naturligtvis förståeligt.
Dock: republikonceptet stöder sig mindre på geografiska gränsdragningar än på rent mentala sådana.

Republiken Jamtland är ett "själsligt tillstånd" för att citera ur ett tidigare presidenttal. De flesta icke-Jamtar brukar visserligen utgå från att detta tillstånd, denna brinnande lokalpatriotism, bara existerar under några få timmar i samband med varje Yras presidenttal, men faktum är att republikandan märks på många håll även under resten av året.

Ett stort antal lokala affärsidkare har tagit fasta p konceptet och tvekar inte att annonsera med republikens färger i blått, vitt och grönt ‚ än mindre att hänga upp republikflaggor i anslutning till sina butiker.Vissa mataffärer använder rent av republikflaggan som en regelrätt kvalitets- märkning, i stil med KRAV-odlat-etiketten. Detta för att skapa samhörighet mellan säljare och köpare och för att lyfta fram produkter odlade och tillverkade på hemmaplan.

Också i andra sammanhang används Republik-konceptet när det gäller att spetsa en och annan tilldragelse, en brukshundstävling eller ett lokalt mästerskap i skärmflygning med nått extra och för att skänka tillställningen traditionsmättad pondus. Det intressanta i det hela är dock att allt detta rör sig om totalt spontana yttringar som inte p nÂgot sätt initierats eller styrts av t.ex  Storsjöyran.

Den Moderna
RepublikidÈn

Eftersom Storsjöyran mer eller mindre frivilligt kommit att stå som ansvarig för Republiken och detaljerna kring presidentskapet ‚ samt i vissa fall fått klä skott för vissa negativa avarter av republikkonceptet ‚ trots att man vare sig uppmuntrat eller iscensatt dem ‚ kan det här och nu vara på sin plats att en gång f–r alla reda ut begreppen kring den moderna republikidÈn.

Nittonhundraåttiotre ‚ i samband med Storsjöyrans nystart ‚ (festivalen låg nere mellan 1973 - 1983) publicerade republikivraren, numera docenten p Högskolan i V”sterås Lars-G–ran Larsson ett manifest i Östersunds lokalpress där han förtydligade syften med det som då kallades den Jämtländska/ Härjedalska/ Ravundska "Befrielserörelsen".

I manifestet stod bl.a att läsa:
"...syftet med befrielserörelsen ”r att få folk att inte skämmas över att tala sitt eget språk n”r de kommer i kontakt med människor från andra delar av Norden".

samt:
"...att ge den egna kulturen inklusive egna, språkliga begrepp ett "högt reklamvärde". Det bör vara som med t.ex affären i Börtnan vilken ”r namnsatt till Börs-Bua av ägarna. Jämför med felplacerade namn som "boutique" i stan (Östersund), vilka ger åtminstone besökande turister anledning att (hånle) inför bristande/ frånvaro av egen kulturfostran".

Dessa enkla rader återspeglar på ett bra sätt vad Republiken Jämtland i grund och botten borde handla om: stolthet över det egna ursprunget och den egna kulturen, kombinerat med en god portion humor och självinsikt.

En Jamt tolererar både sin egen och andras ursprung och särart och står alltid öppen för att ta in nya lärdomar även från det som vid första påseendet framstår som svårbegripligt och främmande.

Vilket avslutningsvis för oss in på den  s.k "Jamtelagen" som President Ewert Ljusberg visserligen ofta brukar citera men som  förtjänar att upprepas än en gång:

 

Jens Ganman
Storsjöyran

- Vad är republiken?

- President
   och regering

- Jämtlandssången

- Konsulat

- Republiken gör
  Jämtland känt

- The Republic