Republiken Jämtland

Jämtland var självständigt fram till år 1178 då norska myndigheter tog makten, trots detta hävdade landskapet genom hela medeltiden ett visst oberoende gentemot Norge.
Det egna styrande Jamtamot miste sin betydelse först genom lagtingets införande på 1470-talet. Under det dansk-svenska kriget på 1500- och 1600-talet tillföll Jämtland Sverige genom freden i Brömsebro år 1645.
Ett genomgående drag i Jämtlands historia är den djupa kulturella gemenskapen med både det norska Tröndelag och de angränsande svenska landskapen. En stark inre identitet paras med öppenhet mot både Sverige och Norge.

Flaggan

Färgerna i Jämtlandsflaggan symboliserar:
Blått - den stora, blåa himlen över Jamtland
Vitt - de snöklädda, vita fjällen
Grönt - de gröna ängarna och skogarna.
Trefältsindelningen symboliserar också de tre delrepublikerna Jamtland - blått, Härjedalen - vitt och Ravund (Ragunda) - grönt.

Presidenter

Humorn har alltid varit ett vapen för republikens president. Den från TV kände Yngve Gamlin tillträdde posten 1963 och lade grunden för tankarna att "återskapa " en egen republik. Syftet var inte bara att protestera mot svenska statsmakten utan sprida glädje och tro på egna krafter. Vid Yrans omsart 1983 övertog Moltas Eriksson posten och forsatte kampen mot den "svenska ockupationsmakten".

Ewert Ljusberg (1989-)

Jan "Moltas" Eriksson (1983-1989)

Yngve Gamlin (1963-1983)

Nationalsång

Jämtland har en egen nationalsång – Jämtlandssången

Språket JAMSKA

Till skillnad från andra utpräglade dialektområden har språket här ett gemensamt egennamn – JAMSKA.

Högtidsdagar

Nationaldag den 12 mars
Storsjöyran, sista helgen i juli månad
Älgjakten första måndagen i september månad

Yta

49 443,4 km2

Folkmängd

127 047(2006)